1939–1940

Vinterkriget

Vinterkriget (finska: talvisota), i Sverige även finska vinterkriget (ryska: Советско-финляндская (советско-финская) война 1939–1940, Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939–1940, ”sovjet-finska kriget 1939–1940”) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den 30 november 1939, tre månader in i andra världskriget, anfallit Finland. Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset. Vintern 1939/1940 var i Finland en av de kallaste som uppmätts, det var konstant minusgrader och ofta låg temperaturen mellan –20 och –40 °C. Kallaste uppmätta temperaturen i Finland nådde ända ner till –47 °C. Från svensk sida är kriget utmärkande då det fanns stort om inte överväldigande stöd från svenska folket att gå med i kriget på Finlands sida, där regeringen avstod å Sveriges vägnar. Som resultat är kriget det krig som flest svenska frivilliga deltagit i med över 8 000 deltagande och ytterligare 4000 uppskrivna vid krigsslutet, ej inräknande civil personal från annat håll. Dessa utgjorde huvudsakligen den Svenska frivilligkåren, därtill en hel flygflottilj: F 19 Finland. Ett känt slagord löd: ”Finlands sak är vår”, myntat av Sveriges utrikesminister Christian Günther. Se avsnittet – § Hjälp från Sverige.

Vinterkriget · Wikipedian tekijät, CC BY-SA 4.0

Händelser

12 händelser av 119 daterade. Datum, namn och beskrivningar är källornas egna.

1939
7. RKK:n keskittäminen.
6 oktober 1939 · Truppförflyttning · Helsinki
1939
8. RKK:n keskittäminen.
6 oktober 1939 · Truppförflyttning · Lappeenranta
1939
23. Rask.It.KKJ:n keskittäminen.
7 oktober 1939 · Truppförflyttning · Lappeenranta
1939
51. Rask.It.KKJ:n keskittäminen.
7 oktober 1939 · Truppförflyttning · Savonlinna
1939
52. Rask.Kiint.It.Ptri:n keskittäminen.
7 oktober 1939 · Truppförflyttning · Helsinki
1939
Sallan taistelut
30 november 1939 – 28 februari 1940 · Strid · talvisota
Slaget vid Salla utkämpades mellan finska och sovjetiska trupper nära Salla i norra Finland under vinterkriget. De sovjetiska trupperna hade order om att avancera genom Salla till Kemijärvi och Sodankylä, och därifrån till Rovaniemi på två veckor. Därefter skulle man gå mot Torneå och dela Finland i två delar. De finska styrkorna lyckades stoppa den sovjetiska framryckningen strax öster om Kemijärvi. Under de sista dagarna i februari 1940 ersattes de finska styrkorna av svenska och norska frivilliga från stridsgruppen SFK.
== Slagordning ==
Läs mer på Wikipedia · Wikipedian tekijät, CC BY-SA 4.0
1939
Aamulla Russarön linnakkeen ja risteilijä Kirovin johtaman osaston tykistötaistelu Hangon edustalla. Kirov kääntyi pois saatuaan osuman.
1 december 1939 · Krigsoperation · Hanko
1939
Ylipäällikkö muodosti eversti P. Talvelan johtoon Tolvajärven ja Ilomantsin suunnissa taistelevista ja sinne keskitettävistä joukoista Osasto Talvelan.
6 december 1939 · Krigsoperation · Ilomantsi
1939
Suomussalmen taistelu
7 december 1939 – 8 januari 1940 · Strid · talvisota
Slaget vid Suomussalmi utkämpades mellan finska och sovjetiska trupper under vinterkriget. Sammandrabbningarna ägde rum mellan den 7 december 1939 och den 8 januari 1940. Resultatet var en förkrossande finländsk seger mot överlägset större styrkor.
== Slaget == Den 30 november korsade den sovjetiska 163:e divisionen gränsen mellan Finland och Sovjetunionen och avancerade mot byn Suomussalmi. Det sovjetiska målet var att erövra staden Uleåborg vid Bottenvikskusten och därmed skära av Finland i två delar. Enbart en finländsk bataljon (Er.P 15, ledd av överstelöjtnant Leo Kyander) fanns i området och var placerad i Raate, utanför Suomussalmi. Suomussalmi togs av de sovjetiska styrkorna utan större motstånd den 7 december (enbart två kompanier utförde uppehållande strider mellan gränsen och Suomussalmi), men finländarna brände ner byn för att beröva de ryska styrkorna möjligheten att skydda sig mot köld. Därefter drog sig finländarna tillbaka över sjöarna Niskanselkä och Haukiperä. Den första intensiva striden började den 8 december när sovjetiska styrkor började anfalla över de frusna sjöarna västerut. Deras försök misslyckades totalt. Ett annat anfall av de sovjetiska styrkorna gick mot nordväst, mot Puolanka, som skyddades av bataljonen Er.P 15 som nyss anlänt. Även detta försök misslyckades. Den 9 december förstärktes försvararna när det nybildade infanteriregementet IR 27 anlände. Överste Hjalmar Siilasvuo utsågs att leda de finländska styrkorna och han började omedelbart utföra motåtgärder för att återerövra Suomussalmi. Huvudstyrkan avancerade mot Suomussalmi men mötte motstånd som orsakade svåra förluster för finländarna. Den 24 december gjorde ryssarna ett motanfall men misslyckades att bryta igenom de omringande finländska styrkorna. Förstärkta med ytterligare två nya infanteriregementen (IR 64 och IR 65) anföll finländarna igen den 27 december. Denna gång lyckades man ta byn och de sovjetiska trupperna flydde i panik över de frusna sjöarna. Under denna episod hade den sovjetiska 44:e divisionen avancerat österifrån mot Suomussalmi. Divisionen inringades på vägen mellan Suomussalmi och Raate. Mellan den 4 januari och 8 januari lyckades finländarna splittra den sovjetiska divisionen i flera isolerade grupper (kända som mottin), som sedan eliminerades av de finländska trupperna. Detta slag ses ännu i Finland som en symbol för hela vinterkriget.
Läs mer på Wikipedia · Wikipedian tekijät, CC BY-SA 4.0
1940
Ahvenanmerellä venäläistä sukellusvenettä vastaan hyökänneellä saattoalus "Aura II:lla" räjähtää kannella sen oma syvyyspommi. Alus uppoaa ja vie mukanaan 26 miestä.
13 januari 1940 · Krigsoperation · Aura
1940
Sodan suurin hävittäjätaistelu käytiin Ruokolahdella. Suomalaisten tappiot 7 hävittäjäkonetta. Venäläisten tappiot arvioiden mukaan neljä.
29 februari 1940 · Krigsoperation · Ruokolahti
1940
Hyökkäys Kotkan lohkoa vastaan alkoi. Suursaarelta kohti Haapasaaria sekä Somerista ja Narvista Virolahtea kohti. Iso Kalastaja -luodot menetettiin pysyvästi.
4 mars 1940 · Krigsoperation · Virolahti