Koppnäsudden

Tidsperiod: moderni
Kategori: Befästning
Lägesnoggrannhet: Uppskattat område

Ett försvarsverk registrerat i Museiverkets register över kulturmiljöer. Konstruktioner: löpgravar.

Säkerhet

Linnoitusrakenteissa voi olla sortumavaara, avoimia aukkoja ja teräviä rakenteita. Älä laskeudu rakenteisiin ja pysy näkyvillä poluilla.

Markägande och tillträdesbegränsningar

Kohde voi sijaita yksityisellä maalla. Noudata jokamiehenoikeuksia, älä vahingoita rakenteita äläkä kaiva maaperää.

Relaterade bilder

Bilder på samma ämne från samma kommun. De föreställer inte den här platsen — bildtexten säger vad de visar.

Vad hände här

Strider, truppförflyttningar och krigsoperationer nära den här platsen.

22 juni 1941 – 2 december 1941
Hangon rintama 1941
Strid · jatkosota · 2,5 km
Hangöfronten var ett frontavsnitt under fortsättningskriget (som var en del av andra världskriget) mellan Finland och Sovjetunionen. I fredstraktaten efter vinterkriget som undertecknades i Moskva den 12 mars 1940 var ett av villkoren att Finland skulle arrendera ut Hangö udd till Sovjetunionen som marinbas för en tid av 30 år. Områdets areal var 115 kvadratkilometer och inbegrep cirka 400 öar. Ortsbefolkningen fick endast tio dagar på sig att evakuera från området. Redan den 22 mars samma år skulle överlämnandet av Hangö udd äga rum. Totalt förlorade omkring 8 000 människor från Hangö udd därvid sina hem. Både Finland och Sovjetunionen förlade omedelbart därefter trupper till den nya gränsen.
== Sovjetiska styrkorna == De sovjetiska styrkorna i Hangö leddes av generallöjtnant Sergej Kabanov (С. И. Кабанов). Han hade bland annat till sitt förfogande: 174 artilleripjäser, 50 lätta stridsvagnar, 60 flygplan samt 12 Beriev MBR-2 flygbåtar och 7–13 patrull- och motortorpedbåtar. Som kuriosa kan nämnas att de sovjetiska styrkorna förfogade även över tre Obuhov-batterier järnvägsartilleri. Pjäsernas kaliber var 305 mm och deras maximala räckvidd var cirka 50 km. Allt som allt uppgick de sovjetiska styrkorna på Hangö udd till omkring 30 000 man, alla var dock inte soldater utan det fanns även en betydande andel civilbefolkning. Officiellt motiverade Sovjetunionens statschef Josef Stalin arrenderingen med att han ville skydda Leningrad genom att stänga igen inloppet till Finska viken. Den finländska statsledningen såg inte med blida ögon på den sovjetiska marinbasens existens på Hangö udd och betraktade den som en dolk i ryggen. Finländarna kände till att de sovjetiska styrkorna hade bland annat stora stridsvagnsförband till sitt förfogande och befarade att dessa skulle, förr eller senare, komma att sättas in i ett anfall mot Helsingfors. Den sovjetiska Hangöbasens logistik var under tiden mellan vinterkriget och fortsättningskriget välordnad. Sjötransporterna var pulsådern men även järnvägstransporterna genom Finland betydde en hel del för försörjningen. Flygtransporterna inte att förglömma. De sovjetiska styrkorna hade på kort tid efter sin ankomst hunnit bygga ett, för tiden, stort flygfält i närheten av Täktom by.
Läs mer på Wikipedia · Wikipedian tekijät, CC BY-SA 4.0

Registrerade stupade i området

Hanko: 46
Bromarv: 153

Den registrerade dödsplatsen är oftast en socken eller by, inte en exakt punkt, så siffran beskriver området kring platsen. De stupades namn visas inte.

Sotasampo · Kansallisarkisto, menehtyneet 1939–1945